Sänka eller låta vara – feberexperten reder ut
Feber är inte en sjukdom, utan ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Den förhöjda temperaturen är en del av vårt försvar mot till exempel virus och bakterier.
– Allt som hjärnan uppfattar som ett hot leder till att immunceller aktiveras för att förgöra angriparen. Det medför ett febersvar, där förhöjd kroppstemperatur är en del. I grunden är feber något positivt, säger Märta Sund Levander, specialistsjuksköterska, docent och biträdande professor vid Linköpings universitet.
De flesta virus och bakterier har nämligen svårare att överleva och föröka sig i värme. Eftersom värme innebär energi går även många processer i kroppen snabbare vid högre temperatur. Bland annat kan immuncellerna då arbeta effektivare med att oskadliggöra hotet.
– Sammantaget ger en varmare kropp en sämre miljö för virus och bakterier.
Om febern inte får göra sitt jobb är det sannolikt att sjukdomsförloppet skulle kunna förlängas eller förvärras något, enligt Märta Sund Levander. Det finns exempelvis studier som indikerar att febernedsättande läkemedel kan innebära en risk för längre sjukdomstid vid exempelvis förkylningar, även om det i nuläget inte går att slå fast.
Hon rekommenderar därför, och av andra anledningar, att man är sparsam med användningen av sådana läkemedel.
– Man får inte glömma bort att de här läkemedlen ju har en toxisk effekt, de påverkar levern rätt ordentligt, och bör inte tas så lättvindigt. Däremot ska man givetvis använda dem om man har obehag eller smärtor av sin infektion.
Då ska du ta febernedsättande läkemedel
Har man svårt att äta, dricka, sova eller har ont är de alltså bra att ha till hands. Då spelar det ingen större roll om man använder paracetamol (som Alvedon) eller ett NSAID-läkemedel (som Ipren). Det sistnämnda kan ha något bättre effekt vid ledvärk på grund av sin anti-inflammatoriska effekt, men båda agerar smärtstillande och temperatursänkande.
Det som orsakar obehag och smärta vid exempelvis en influensa är dock inte febern i sig, utan själva viruset och immunförsvarets kamp mot det.
– Bra råd vid feber är att lyssna på kroppen: vila, sov när du behöver och se till att få i dig vätska. Klä på dig om du fryser och klä av dig om du svettas. Behöver du ta läkemedel så gör det, men inte enbart för att sänka temperaturen.
I dag vet man att en hög kroppstemperatur i sig inte är farligt. Däremot kan sjukdomen bakom vara det.
– Kroppen är väldigt väl skyddad mot att bli för varm i feber.
Tempen växlar
Vår innersta temperatur är individuell och varierar beroende på en rad olika faktorer. Till exempel tidpunkt på dygnet, fysisk ansträngning, värme, mat, dryck eller hormonella förändringar. Det finns heller inte bara en ”kärntemperatur” utan vi är olika varma beroende på var man mäter.
Håll koll på allmäntillståndet
Därför går det inte heller att ange en given temperatur för när man bör söka vård. Man måste alltid se till allmäntillståndet i stort. Om du klarar av att sitta i soffan och titta på tv så är det ingen fara, även om temperaturen skulle ligga runt 40. Är man däremot väldigt slö, inte orkar äta eller kissar extremt sällan så ska det tas på allvar. Likaså om man inte kan böja nacken eller får svårt att andas.
– Temperaturen ska inte vara avgörande, utan hur man mår.
En del av oss kan också ha feber tidigare än vi kanske tror. Traditionellt har 37 grader setts som en normaltemperatur och 38 grader som feber. Märta Sund Levander, bland andra, har dock i flera studier visat att det inte stämmer för alla, de individuella variationerna är stora.
När hon och kollegan Ewa Grodzinsky till exempel frågade 2 000 personer var 36,5 grader normal temperatur för de flesta vuxna och 36,1 hos äldre. När de kände sig sjuka hade temperaturen stigit med 1–1,5 grader. En person som har en normaltemperatur på 36 grader kan alltså ha feber redan vid 37 grader.
Ta reda på din normala temperatur
Så i stället för att utgå från de traditionella värdena, förordar hon att ta reda på sin normala temperatur och utgå från den när man känner sig sjuk.
– Om temperaturen är förhöjd med minst en grad, och man har samtidig sjukdomskänsla kan det vara feber. Just sjukdomskänslan är viktig, eftersom en högre temperatur även kan bero på andra saker, som ett träningspass.
Det kan vara särskilt nyttigt för den som tränar att veta om sin normaltemperatur, eftersom man inte bör träna med en infektion i kroppen, vilket feber kan indikera. Lägger man hård träning ovanpå att kroppen är i krigsberedskap kan det få konsekvenser för hjärtat.
– Om man utgår från att 38 grader är feber så finns det en risk att man tränar ändå om man bara mår lite halvdåligt. Använder man sig i stället av ”en grad mer än normalt och sjukdomskänsla” blir det lättare att avgöra om det är klokt. Har man otur kan träning under en infektion leda till hjärtmuskelinflammation.
Tre myter om feber
1. ”Man kan svettas eller kyla bort febern”
– Du påverkar inte infektionen genom att värma upp eller kyla ner kroppen. Det är nonsens och dessutom bara obehagligt, säger Märta Sund Levander
2. ”Feber är farligt och ska sänkas”
– Feber är i sig inte farligt, och kroppen har bra system för att vi inte ska bli för varma, därför behöver man inte sänka febern, säger Märta Sund Levander
3. ”Man kan jämföra mätställen”
– Många har hört att man ska lägga till ett visst antal grader beroende på var man mäter. Men det är vanskligt att omvandla temperaturen. Mät hellre på samma ställe varje gång för att upptäcka förändringar, säger Märta Sund Levander
Få koll på din unika temperatur
- Ta tempen på morgonen före uppstigning tre dagar i rad när du känner dig frisk. Använd det högsta värdet som riktvärde.
- Om du vaknar en morgon och känner dig risig, mät på samma ställe. Har du minst en grad över ditt riktvärde kan du betrakta det som feber.
- Märta Sund Levander rekommenderar att ta tempen i örat. Det ligger närmast hypotalamus i hjärnan, som reglerar kroppstemperaturen, och ger en mer aktuell grad.
- Har du en menscykel kan det vara värt att veta att temperaturen ofta höjs med några tiondelar efter ägglossning för att sedan sjunka igen vid mens.
Foto: Shutterstock/TT, Linköpings universitet