Annons
Annons

Bristningen-skräcken!


Oron för större bristning i underlivet är påtaglig. En anledning till önskan om kejsarsnitt. Önskan om doula. En egen barnmorska. Gravida är rädda för att få bestående skador i sitt underliv.

Jag förespråkar equalism. Vill se att vi agerar tillsammans, inte mot varann. Inte antingen eller, utan vi tar hjälp och drar varann.

Annons

Men jag är övertygad om att denna inställning är en effekt av kvinnornas intåg i styrandet. Kvinnor sitter inte längre längst bak i bussen utan är med i styrande organ, gör karriär, tar för sig, höjer rösten och säger Stopp. Säg den man som skulle gå med på att utsätta sig för en risk där hans penis gick itu. Eller hela mellangården sprack.

Är det konstigt att kvinnor reagerar? Protesterar? Startar Facebookgrupper och samlar in namnunderskrifter kräver andra förlossningssätt.

Jag som barnmorska vet hur bra det oftast går. Jat har kunskap i anatomi och läkning, kan sy en bristning och ser även läkningen. Men de som står inför detta, hur ska de känna trygghet när allt de läser är skräckhistorier?

Alla ni som fött utan större bristning-berätta! Ge oss er story!

Jag som jobbar i det kan förmedla mer kunskap, trygghet men även bekräfta att det finns en risk för skada. Man är inte pjåskig som oroar sig. Kvinnor är inte gnälliga och krävande.

Dela
Tweeta
Maila
Kommentera

Annons


Laddar