Annons
Annons

Bye Bye Boss


Jag säger inte aldrig mer, inte heller att jag ångrar mig. Jag har våndats så mycket så jag har oxå bearbetat. Med vemod gick jag från plan 8, tittade på S och klev in i hissen. Jag gillar inte att lämna, avsked. De river i mig, även fast det är mitt val att sluta.

Annons

Psykologen skulle blicka bakåt och se en koppling till min frånvarande pappa och skörheten i att jag ofrivilligt lämnades. För mig är separationer kopplade till oro och sorg, tidigt. Men jag har blivit bättre på detta. Har lärt mig att hantera känslan av ånger och ambivalens. Numera är jag redo när jag tar beslutet, men vägen dit är absolut fylld med oro och jobbiga känslor.

Tack ni som trott på mig, stöttat och givit med feedback. Jag har lärt av er under detta halvår, har utmanats och utvecklats. Prövats och tänjts, men även creddats och kramats. Tack!

Min första dag som icke anställd har varit fri, intensiv men lugn i känslan. Ingen oro över att lösa helgens bemanning, men heller ingen fredagsfrukost.

Jag log när jag kom till korridorerna som får mitt hjärta att banka extra hårt, där människorna finns som får mig att känna tillhörighet. Jag kan komma tillbaka. Jag kan. Sammanhang och möjligheter går ihop, ska guida mig. Jag vet det.

Bossen traskar vidare i livet, lämnar PO Sjuka nyfödda barn och rollen som OVC. Bossen vinkar Bye Bye!! Blommorna jag fick är oerhört fina, och jag är verkligen glad över dem. Tack!!

 

Dela
Tweeta
Maila
Kommentera

Annons

 


Laddar